Mirakulös mekanik
Gästbloggare: Hesten
När en studerar mekanik får en gåshud av lycka minsann. r går mot F, skapar moment av alla slag och allting förgyller ens fortsatta liv. Mekanik inger en sådan frid, själen kommer till ro. Det är ungefär som att stå och beta på grannens gräsmatta: en lysande idé som en anser alla borde prova någon gång i sina liv. Equidae eller inte, grönbete får en aldrig nog av.
Nåväl, mekanik var det en skulle orera om. Orera i text är en konst en har lärt sig då en har en mage i storleksklass Titanic att hålla koll på. Då matsmältningen tar så lång tid och att tugga maten är så väldigt noga kan en inte hitta nog med tid för att hålla intressanta samtal om allsköns samtalsämnen mången person någonsin samtalat om. Därför har en alltså insett att det är lättare att uttrycka sig i ren skriftlig form snarare än muntlig.
Mekanikens magiska värld var det en alltså skulle föra en monolog om. Mekanik är ungefär så fantastiskt som sommarkvällarna i heta Barcelona när en mötte sto på sto i de stora gladiatorarenorna. En har aldrig varit i Barcelona, och en tror inte att det finns särskilt många gladiatorarenor kvar i staden, men en kan alltid drömma om den gamla goda tiden. Det är ju en vacker stad i alla fall, har en sett på rörliga bilder på televisionen.
Men, det var inte Barcelona det här inlägget skulle handla om. Nej, en skulle självklart beskriva mekanikens innersta väsen för den nyfikna läsaren. Nu finns dock ingen plats kvar för detta spännande ämne, vilket innebär att en får återkomma till det en annan gång. Tills dess hoppas en innerligt att läsaren själv kan upptäcka mekanikens värld så att en slipper snacka mer om skiten.
Huff puff gnägg och så vidare.
//Hesten
Nåväl, mekanik var det en skulle orera om. Orera i text är en konst en har lärt sig då en har en mage i storleksklass Titanic att hålla koll på. Då matsmältningen tar så lång tid och att tugga maten är så väldigt noga kan en inte hitta nog med tid för att hålla intressanta samtal om allsköns samtalsämnen mången person någonsin samtalat om. Därför har en alltså insett att det är lättare att uttrycka sig i ren skriftlig form snarare än muntlig.
Mekanikens magiska värld var det en alltså skulle föra en monolog om. Mekanik är ungefär så fantastiskt som sommarkvällarna i heta Barcelona när en mötte sto på sto i de stora gladiatorarenorna. En har aldrig varit i Barcelona, och en tror inte att det finns särskilt många gladiatorarenor kvar i staden, men en kan alltid drömma om den gamla goda tiden. Det är ju en vacker stad i alla fall, har en sett på rörliga bilder på televisionen.
Men, det var inte Barcelona det här inlägget skulle handla om. Nej, en skulle självklart beskriva mekanikens innersta väsen för den nyfikna läsaren. Nu finns dock ingen plats kvar för detta spännande ämne, vilket innebär att en får återkomma till det en annan gång. Tills dess hoppas en innerligt att läsaren själv kan upptäcka mekanikens värld så att en slipper snacka mer om skiten.
Huff puff gnägg och så vidare.
//Hesten